Krukväxter för bättre inomhusmiljö

Att krukväxter gör rummet mer ombonat, det vet vi. Men det kan vara lika väsentligt att krukväxterna ökar luftfuktigheten inomhus. På arbetsplatsen men också i våra välisolerade och uppvärmda hem blir luften mycket torr, särskilt vintertid. Det kan ge irritationer i hud och på slemhinnor men även i andningsvägarna, särskilt hos astmatiker.

Ökad luftfuktighet motverkar statiskt elektricitet, något som kan vara bra vid bildskärmsarbete. Man räknar med att ca 90 procent av det vatten man ger plantan avdunstar och därmed höjer luftfuktigheten. Välj gärna extra törstiga krukväxter om luften är torr. Då blir effekten som störst.

Man har också vid försök funnit att växter renar luften.
Det är trevligt att det finns blommande växter i toppskiktet av bra luftrenare, som annars domineras av gröna växter. Krysantemum och gerbera men också fönsterazalea och orkidéen Dendrobium är riktigt bra för inomhusluften.

Bra luftfuktare:

• guldpalm, Chrysalidocarpus lutescens
• bambupalm, Chamaedoea erumpens
• krysantemum, Dendrathema x grandiflora
• banddracena, Dracena deremensis
• gerbera, Gerbera x cantabrigiensis
• bambufikus, Ficus binnendijkii
• spjutbräken, Nephrolepis exaltata
• fredskalla, Spathiphyllum

krukvaxter

Belysning

I fönstret får de flesta krukväxter tillräckligt med ljus. Men ljusstyrkan avtar väldigt snabbt innanför ett fönster. Vid sidan om fönstret är den allra mörkaste platsen i ett rum. För att växter skall leva och frodas en bit från fönstret måste de därför få tillskottsljus. Vi har belysning både i form av lågenergilamppor och LED med rätt ljusspectra.

Plantera om dina krukväxter

När ljuset börjar komma åter är det dags för att plantera om sina vintertrötta växter och köpa nya fräscha.

Varför ska man nu hålla på med något som är så besvärligt och smutsigt? Det är ju bara att vattna och plocka bort gula blad.
En växt lever av den näring som finns i krukjorden. Efter en tid har krukväxten förbrukat de näringsämnen som just den växten behöver och plantan börjar svälta. Ett tydligt tecken är att plantan fäller ett av de nedersta bladen samtidigt som ett nytt utvecklas. Plantan orkar helt enkelt inte försörja fler blad. Tillväxten blir långsammare och plantan får blekare och blekare blad. Det går väl att åtgärda med lite näring säger du. Det går bra under en period, men sedan ansamlas de näringsämnen som just den här plantan ratar och koncentrationen blir så småningom så stark i krukjorden att plantan far illa. Beroende på vad för växt du ska plantera om hjälper vi dig med rätt jord och tipsar om rätt näring.
Visst kan man omge sig med växter fast man är allergiker. Det finns många krukväxter som normalt inte ger allergiker besvär. Används växter som saknar doft och som inte ger ifrån sig pollen brukar de sällan ge några allergier. Med självbevattningskrukor undviker man dessutom att halten av mögelsporer ökar i rummet, då dessa vattnas underifrån.
Men allergiska reaktioner varierar från person till person och från dag till dag. Därför kan det vara svårt att säga exakt vilka växter som kan ge besvär, men forskning pågår

Krukväxter som normalt inte ger besvär hos allergiker:

Rumsgran (Araucaria heterophylla)
Hjorttunga (Asplenium scolopendrium)
Prästhavre (Billbergia nutans)
Trillingblomma (Bougainvillea)
Inkakrona (Calathea crocata)
Toffelblomma (Calceolaria)
Sköldpaddstuva (Callisia repens)
Tuppkam, plymört (Celosia)
Bergpalm (Chamaedorea elegans)
Ampellilja (Chlorophytum)
Paradisträd (Crassula ovata)
Parasollsäv (Cyperus)
Bladkaktusar (Epiphyllum)
Gullranka (Epipremnum pinnatum)
Blåöga (Exacum affine)
Hibiskus (Hibiscus)
Balsamin (Impatiens)
Höstglöd eller våreld (Kalanchoë)
Moses stentavlor (Maranta leuconeura)
Sensitiva eller ”rör-mig-ej” (Mimosa pudica)
Stor slideranka eller ”plättar i luften” (Muehlenbeckia complexa)
Flasklilja (Nolina recurvata)
Skruvpalm (Pandanus)
Brudorkidé (Phalaenopsis)
Venussko (Paphiopedilum)
Penningbräken (Pellaea rotundifolia)
Dadelpalm (Phoenix)
Novemberljus (Plectranthus oertendahlii)
Karlbergare (Plectranthus verticillatus)
Bräken (Pteris)
Rumsask (Radermachera sinica)
Femtunga (Rhipsalis, Scaevola aemula)
Novemberkaktus (Schlumbergera truncata)
Hemtrevnad (Soleirolia soleirolii)
Papegojblomma (Strelitizia reginae)
Svartöga (Thunbergia alata)
Lustiga Lotta (Tradescantia cerinthoides)
Vandrande jude (Tradescantia fluminensis)
Lyktbuske (Triplochlamys multiflora)
Papegojstjärt (Vriesea splendens)

(Listan är framtagen i samarbete med Astma- & Allergiförbundet)